﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 632
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE ASEK
svSYTE Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder
svFK Består av representanter för SIKA, trafikverken m.fl.

svTE biodrivmedel
svDF drivmedel baserad på biomassa (jordbruksprodukter, skogsrester, avfall m.m.)

svTE bruttodräktighet
svDF mått på ett fartygs slutna rum
svAN Anges utan sort.

svTE bruttodräktighetsdagar
svDF ett fartygs bruttodräktighet, multiplicerat med det antal dagar fartygets använts

svTE buller
svFK Trafikbuller från en ström av fordon varierar i styrka, beroende på trafikintensitet, avstånd, hastighet m.m. En form av medelvärde för att mäta trafikbuller är ekvivalent ljudnivå, anges i dBA.

svTE bunkring
svDF tankning av fartyg och luftfartyg i internationell trafik

svTE buss
svDF bil som är inrättad för befordran av fler än åtta personer förutom föraren, även om bilen dessutom är inrättad för annat ändamål

svTE bältespåminnare
svFK Ger störande ljus- och ljudsignaler om inte bilbältet används.

svTE cabotage
svFK Cabotage innebär att ett transportföretag utför inrikes transporter i ett annat land än där transportföretaget har sitt säte.

svTE delmål
svFK Den svenska transportpolitiken rymmer ett övergripande mål och sex delmål. De transportpolitiska delmålen avser områdena tillgänglighet, transportkvalitet, säkerhet, miljö, regional utveckling och jämställdhet och anger ambitionsnivån inom dessa områden på lång sikt. (Delmål inom andra politikområden kan definieras på annat sätt.)

svTE diskontering
svFK En ekonomisk term som avser en metod för att jämna ut bördan av framtida ekonomiska effekter. Metoden speglar att vi värderar framtida effekter lägre än effekter som inträffar i dag.

svTE ekonomiska styrmedel
svDF metoder att påverka resursanvändningen i samhället genom att påverka den privatekonomiska lönsamheten för olika handlingsalternativ
svAN Drivmedelsskatten är ett exempel på ekonomiska styrmedel inom transportsektorn.

svTE EMEC
svFK Konjunkturinstitutets statiska, allmänna jämviktsmodell som beskriver den ekonomiska utvecklingen i Sverige.
enTE Environmental Medium Term Economic Model
enSYTE EMEC

svTE emission
svFK Utsläpp - inom transportsektorn t.ex. avgaser och buller.

svTE EMME/2
svFK En modell för ruttval av persontransporter, utvecklad av det kanadensiska konsultföretaget INRO. Ingår som delmodell i persontransportmodellen Sampers.

svTE etappmål
svFK Etappmål ska ange lämpliga steg på vägen mot de mer långsiktiga transportpolitiska delmålen och helst vara kvantifierade och tidssatta. Det finns etappmål för flera av de sex delmålen.

svTE EURO NCAP
svFK En europeisk organisation för test av nya bilars säkerhet. Den består av myndigheter och intresseorganisationer, bl.a. Vägverket, och stöds av EU. Resultaten av Euro NCAP:s krocktester ger bilköpare möjlighet att få en oberoende värdering av olika nyare bilars säkerhetsprestanda.
enTE The European New Car Assessment Programme

svTE extern effekt
svFK Ett samhällsekonomiskt begrepp för konsekvenserna av ett visst beslut, som drabbar andra än den som fattar beslutet. Exempel på externa effekter i trafiken är längre restider vid kösituationer, utsläpp av luftföroreningar samt ökad olycksrisk. Den beräknade samhällsekonomiska kostnaden av externa effekter kallas extern kostnad.

svTE extern kostnad
svDF den beräknade samhällsekonomiska kostnaden av externa effekter
svAN Att ta hänsyn till de externa kostnaderna genom t.ex. skatter och avgifter kallas att internalisera de externa kostnaderna.

svTE fastighetsvärdesmetoden
svUPTE hedonisk värderingsmetod
svFK En s.k. hedonisk värderingsmetod som går ut på att studera hur huspriserna i ett område varierar beroende på hur utsatta de är för någon faktor, som t.ex. buller.

svTE flyktiga kolväten
svBT VOC
svDF organiska ämnen som bl.a. bildas vid förbränning och som medverkar till uppkomsten av ozon i de lägre luftlagren
svAN Ozonet gör nytta som UV-filter i atmosfären men är i marknära luftlager skadligt för människor, djur och växter.

svTE fordonskilometer
svFK Ett mått på trafikarbete.

svTE fossila bränslen
svDF bränslen som baseras på fossil råvara som kol, olja och naturgas

svTE färdtjänst
svDF komplement till den allmänna trafikförsörjningen för att skapa resmöjligheter för personer som har väsentliga svårigheter att använda allmän kollektivtrafik

svTE förnybara drivmedel
svDF drivmedel som baseras på förnybara energikällor som vind, sol, vatten och biomassa

svTE generaliserad transportkostnad
svDF summan av operativa transportkostnader och kvalitativa transportkostnader, dvs. godsets kapitalbindning

svTE grönbok
SA EU
svDF dokument från EU-kommissionen, som analyserar olika områden och anger tänkbara åtgärder
svAN Grönböcker har ofta betydelse som diskussionsunderlag.

svTE harmonisering
svDF aktivt närmande av nationella regler till varandra
svAN Ett beslut inom EG om harmonisering inom ett visst område kan innebära antingen att gemensamma bestämmelser ska gälla och att motsvarande nationella bestämmelser upphävs eller att de olika nationella bestämmelserna ska uppfylla vissa krav, som fastställs av EG.

svTE H-region
svDF indelning av landet i sex regioner som delvis grundar sig på skillnader i befolkningstäthet
svAN Regionerna bildas genom sammanslagning av homogen, men inte säkert sammanhängande, kommuner. De sex H-regionerna är Stockholm; Göteborg och Malmö; Större städer; Södra mellanbygden; Norra glesbygden samt Norra tätbygden.

svTE incitament
svDF motiv eller en stimulansåtgärd, t.ex. en social uppförandekod eller ett ekonomiskt styrmedel

svTE infrastruktur
svDF det bassystem som behövs för transporter, t.ex. vägar, spårsystem, flygplatser, farleder, hamnar och terminaler

svTE infrastrukturplanering
svDF den nationella infrastrukturplaneringen sker i två steg: inriktningsplanering och åtgärdsplanering

svTE inriktningsplanering
svDF den inledande delen av den nationella planeringsprocessen för transportinfrastrukturen
svAN Inriktningsplaneringen ska omfatta underlag om och analyser av åtgärder som påverkar transportbehovet samt bidra till att uppfylla det transportpolitiska målet och dess delmål. SIKA:s årliga måluppföljning föreslås i fortsättningen utgöra en del av inriktningsplaneringen i proposition 2005/2006:160 Moderna transporter.

svTE integrerade åtgärdsanalyser
svDF samhällsekonomiska kostnads-nyttoanalyser, där konsekvenserna av en åtgärd utreds, givet effekterna av andra åtgärder som planeras eller är tänkbara

svTE interna kostnader
svDF kostnader eller uppoffringar som trafikanten eller godstransportören själv står för, t.ex. kostnaderna för fordon och bränsle, egen restid och egen olycksrisk
svAN Sådana kostnader eller uppoffringar som man inte själv betalar för och som drabbar andra kallas externa.

svTE internalisering
svFK När externa kostnader omvandlas till interna kostnader genom att t.ex. bakas in i skatter eller avgifter.

svTE isokost
svDF kurva som binder samman de punkter man når från en given punkt till en given kostnad

svTE isokron
svDF kurva som binder samman de punkter man når från en given punkt på en given tid

svTE ITS
svSYTE intelligenta transportsystem
svDF IT-stöd för planering, information, trafikledning, trafiksignaler, avgiftssystem, hastighetsanpassning m.m.

svTE kalkyl
svDF beräkning

svTE kalkylobjekt
svDF den åtgärd som en kalkyl avser

svTE kalkylvärde
svDF samhällsekonomiskt värde som räknats fram med hjälp av någon värderingsmetod och som används i kalkyler
svAN Inom transportsektorn finns kalkylvärden för t.ex. restider, utsläpp av avgaser och trafikolyckor. SIKA arbetar med kalkylvärden inom ramen för det s.k. ASEK-samarbetet tillsammans med trafikverken, forskare m.fl.

svTE koldioxid
svBT CO&#x2082;
svRETE växthuseffekten
svFK Frigörs vid förbränning. Utsläpp av koldioxid från fossila bränslen och andra gaser gör att s.k. växthusgaser ökar i atmosfären. Gaserna släpper igenom solstrålningen mot jorden, men hindrar värmestrålningen från att stråla tillbaka ut i rymden. Mer värme fångas in och jordens medeltemperatur stiger. Det kallas växthuseffekten.

svTE kombitrafik
svDF godstrafik med lösa lastbärare, dvs. trailer, container och växelflak
svAN Lastbärarna hanteras vid terminal för omlastning mellan trafikslag.

svTE Kommunikationsundersökningen KOM
svFK En rikstäckande undersökning om människors kommunikationsvanor (tidigare kallad KVU), genomförd av SCB på uppdrag av SIKA vid sex tillfällen (våren 1996 samt höstarna 1997?2001). Undersökningen ingår numera i reseundersökningen RES.

svTE kostnadseffektivitet
svDF situation där kvantifierade mål uppnås till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad

svTE kväveoxider
svBT NO&#x2093;
svFK Bildas bl.a. vid förbränning och resulterar i nedfall av försurande ämnen och bidrar till övergödning av mark och vatten. Kväveoxider bidrar också till att marknära ozon och kvävedioxid bildas. Nedfallet rör sig över nationsgränserna.

svTE Kyotoprotokollet
svDF protokoll upprättat 1997 inom ramen för FN:s Klimatkonvention

svTE känslighetsanalys
svDF analys där man ändrar vissa antaganden i en kalkyl eller modell för att se hur känsliga resultaten är för förändringar

svTE lastbil
svDF bil som inte är att anse som personbil eller buss

svTE lätt lastbil
svDF lastbil med en totalvikt av högst 3,5 ton
RF lagen om vägtrafikdefinitioner

svTE lok
svDF järnvägsfordon utan gods- eller passagerarutrymmen, avsett att utgöra dragkraft i tåg

svTE lokal arbetsmarknad
svDF gruppering av kommuner som baseras på pendlingsströmmar kommunerna emellan
svAN Förenklat kan sägas att om en stor andel individer bor i en kommun, men arbetar i en annan, anses dessa kommuner utgöra en gemensam arbetsmarknad. År 2003 var Sverige indelat i 87 s.k. LA-områden.

svTE lokomotor
svDF lok med låg motoreffekt, i huvudsak avsett för växling

svTE luftfartyg
svDF motordrivna flygplan och helikoptrar samt andra farkoster som segelflygplan, motorsegelflygplan och ballonger

svTE lönsamhetsbedömning
svDF bedömning av vilka kostnader och intäkter en åtgärd uppskattas komma att få

svTE marginalkostnad
svDF den extra samhällsekonomiska kostnad som en viss transport ger upphov till
svAN Då räknar man in kostnaden för bränsle, fordon m.m. men även för restid, slitage av väg eller bana, utsläpp till miljön och ökad olycksrisk m.m. Uttrycks vanligen i kronor per liter bränsle, kronor per fordonskilometer eller kronor per person- eller tonkilometer.

svTE marginell åtgärdskostnad
svDF kostnaden för att till exempel minska utsläppen av ett visst ämne med ett kilo
svRETE skuggpris
svAN När den marginella åtgärdskostnaden är härledd från den totala kostnaden för att nå ett politiskt mål kallas den för skuggpris.

svTE marknad
svFK På ekonomspråk är en marknad en plats där priser på varor och tjänster bestäms i samspelet mellan köpare och säljare. På en s.k. perfekt marknad, dvs. där antalet köpare och säljare är tillräckligt stort, varorna som säljs är likadana och alla inblandade har tillgång till all information som behövs, kommer priset på varorna att vara varken för högt eller för lågt.

svTE motorvagn
svDF järnvägsfordon med passagerar- eller godsutrymme, avsett att utgöra dragkraft i tåg

svTE nettonuvärdeskvot
svSYTE NNK
svDF mått på den samhällsekonomiska nyttan (eller kostnaden) för en investering som visar hur mycket man ”får tillbaka” per satsad krona i form av t.ex. avkastning i pengar eller i form av miljö- och tidsvinster (dvs. ”nytta”). NNK beräknas som (nytta minus kostnad) dividerad med kostnad

svTE nuvärde
svDF värdet i dag av en kostnad eller intäkt som beräknas uppstå i framtiden
svAN Den framtida summan räknas ned, diskonteras*, med hjälp av en räntesats.

svTE nytto-kostnadsanalys
svSYTE cost benefit-analys
svSYTE CBA
svDF jämförelse mellan den samhällsekonomiska nyttan och kostnader för en viss åtgärd

svTE personbil
svDF bil som är inrättad huvudsakligen för befordran av personer, dock högst förare och åtta passagerare

svTE personkilometer
svDF mått på transportarbete för persontransporter

svTE polluter pays principle
svSYTE PPP
svFK Principen om att förorenaren betalar. Denna princip har anammats av bland annat EU-kommissionen.

svTE RAPS
svFK Ett modellsystem för regionala analyser och prognoser, utvecklat av Inregia AB på uppdrag av Nutek.

svTE regionförstoring
svUPTE LA-område
svFK Ett begrepp som beskriver den pågående utveckling som sker genom att lokala arbetsmarknadsområden i landet växer samman till större geografiskt sammanhängande områden. Det innebär att personer boende i ett visst område når en allt större arbetsmarknad och därmed fler arbetsplatser och att kompetensförsörjningen för arbetsmarknaden i ett visst område underlättas. En indikation på att regionförstoring pågår är att år 1970 indelades Sverige i 187 lokala arbetsmarknadsområden (s.k. LA-områden) medan det år 2003 endast fanns 87 LA-områden. Se även Lokal arbetsmarknad.

svTE resa
svDF förflyttning med ett specifikt ärende
svAN Att t.ex. först resa till dagis och lämna barn och därefter resa vidare till arbetet räknas som två resor. I andra sammanhang används ibland begreppet delresa med samma betydelse.

svTE reseundersökningen RES
svFK En rikstäckande undersökning om människors resvanor, genomförd av SCB på uppdrag av SIKA, trafikverken m.fl. under perioden 1999--2001. (En tidigare version Riks-RVU genomfördes 1994--99.) En ny reseundersökning påbörjades hösten 2005 och pågår under ett år.

svTE road pricing
svDF system där man tar betalt för den direkta användningen av en väg eller ett vägsystem
svAN Flera olika begrepp används, t.ex. bilavgift, vägavgift och trängselskatt. Syftet är att låta avgiftens storlek bero på t.ex. var och när en transport sker.

svTE Samgods
svFK Nationellt modellsystem för analyser inom godstransportområdet. Systemet avser långväga nationella transporter samt export, import- och transittransporter som berör Sverige. Systemet är under utveckling.

svTE samhällsekonomisk
svFK Något som kallas samhällsekonomiskt berör ekonomiska förhållanden i samhället som helhet till skillnad från termerna företagsekonomisk och privatekonomisk, som rör enstaka företag respektive individer.

svTE samhällsekonomisk analys
svFK Ett samlingsnamn för alla analyser av samhällsekonomisk karaktär.

svTE samhällsekonomisk bedömning
svDF samhällsekonomisk kalkyl som också inkluderar bedömningar av relevanta effekter som inte kunnat kvantifieras eller värderas i monetära termer

svTE samhällsekonomisk effektivitet
svDF tillstånd då de som vinner på en förändring (hypotetiskt) kan kompensera dem som förlorar och ändå få en nettoförbättring till stånd
svAN Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader.

svTE samhällsekonomisk kalkyl
svDF beräkning av en åtgärds samhällsekonomiska kostnad och nytta
svAN En samhällsekonomisk kalkyl inom transportsektorn görs normalt i fyra steg: 1) projektets förutsättningar definieras, 2) effekterna identifieras, kvantifieras och värderas, 3) kostnader och nyttor jämförs och en nettonuvärdeskvot (NNK) beräknas samt 4) osäkerheter och fördelningseffekter redovisas.

svTE Samkalk Person och Samkalk Gods
svFK Delmodeller för att beräkna samhällsekonomiska effekter i Sampers (för persontransporter) respektive Samgods (för godstransporter). Exempel på effekter som kan beräknas är förändringar i res- och transporttider, miljö- och trafiksäkerhetseffekter.

svTE Sampers
svFK Nationellt modellsystem för prognoser och samhällsekonomiska analyser inom persontransportområdet. Systemet består av fem regionala modeller för kortväga resor, en rikstäckande modell för långväga inrikes resor samt en modell för utrikesresor. Analyser kan göras på regional, nationell och internationell nivå.

svTE Samplan
svFK Arbetsgrupp/nätverk med representanter från trafikverken (Banverket, Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket och Vägverket) och SIKA för samarbete med bl.a. den nationella infrastrukturplaneringen

svTE scenariovärderingsmetoden
svDF värderingsmetod som går ut på att individer får svara på frågor om sin betalningsvilja för en hypotetisk situation, t.ex. en minskad risk för att råka ut för en trafikolycka.
enTE contingent valuation

svTE simulering
svDF metod för att efterlikna verkligheten på ett sådant sätt att man utifrån iakttagelser gjorda vid simuleringen kan dra slutsatser om verkligheten

svTE skatteväxling
svDF skatter som införs eller höjs på miljöstörande verksamhet och som kompenseras med sänkningar av andra skatter, t.ex. skatt på arbetskraft

svTE skuggpris
svDF den marginella kostnaden för en viss åtgärd, härledd från den totala kostnaden för att nå ett politiskt mål

svTE specifik bränsleförbrukning
svDF den bränsleförbrukning som ett fordon har per 10 km körsträcka

svTE STAN
svFK Modell för ruttval m.m. av godstransporter, utvecklad av det kanadensiska konsultföretaget INRO. Ingår som delmodell i Samgods.

svTE svaveldioxid
svBT SO&#x2082;
svFK Bildas bl.a. vid förbränning av svavelhaltiga bränslen och resulterar i nedfall av försurande ämnen. Nedfallet rör sig över nationsgränserna.

svTE taxibil
svDF personbil med trafiktillstånd för taxibil

svTE TEN
svFK Transeuropeiska nätverket TEN är det nätverk av transportinfrastruktur som har ett gemensamt europeiskt intresse.

svTE tonkilometer
svDF mått på transportarbete för godstransporter

svTE trafik
svDF rörelse av fordon eller trafikanter

svTE trafikarbete
svFK Ett mått på utförd trafik. Beräknas som fordon gånger färdsträcka, mäts i fordonskilometer.

svTE trafikslag
svDF vägtrafik, järnvägstrafik, luftfart och sjöfart
RIFR Exempel på extensionell definition!/HNI

svTE trafikverk
svFK Ett gemensamt namn för statliga myndigheter med huvudansvar för de olika trafikslagen. Trafikverken är Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Vägverket. Därutöver finns inspektionsmyndigheterna Järnvägsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen och Vägtrafikinspektionen.

svTE transport
svFK Innebär att gods eller person förflyttas från en punkt till en annan.

svTE transportarbete
HONR 1
svSA inom persontrafiken
svDF antal transporterade personer gånger reslängd, mäts i personkilometer

svTE transportarbete
HONR 2
svSA inom godstrafiken
svDF mängd transporterat gods gånger transporterad sträcka, mäts i tonkilometer

svTE transportmedel
svDF specifika fordonstyper för de olika trafikslagen, t.ex. kombitåg och lastbil utan släp

svTE transportpolitiska mål
svFK Det finns ett övergripande mål för transportpolitiken samt sex delmål som täcker olika områden. Det övergripande målet är att transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Delmålen avser områdena tillgänglighet, regional utveckling, jämställdhet, transportkvalitet, trafiksäkerhet och miljö. För några av delmålen finns även etappmål.

svTE transportslag
svDF persontransporter, godstransporter och informationstransporter
RIFR Exempel på extensionell definition!/HNI

svTE utrikeshandelsmodellen
svFK En delmodell i Samgods för regionaliserade prognoser av Sveriges utrikeshandel.

svTE utsläppsrätter
svFK EG-direktivet om handel med utsläppsrätter avser koldioxid. En tilldelad utsläppsrätt innebär en rätt att släppa ut en viss mängd koldioxid. Rätten kan säljas.

svTE Varuflödesundersökningen VFU
svFK En undersökning som SIKA, trafikverken och Vinnova låter göra om varusändningars avsändnings- respektive mottagningsort, värde, vikt, lasttyp m.m.

svTE vitbok
SA EU
svDF dokument från EU-kommissionen med förslag till handlingsprogram eller åtgärder inom något området som är centralt för den europeiska gemenskapen
svAN Det har lagts fram vitböcker om t.ex. transportpolitiken, den inre marknaden, tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning.

svTE VTI/TRP
svFK En delmodell i Samgods för prognoser av godsflöden mellan svenska kommuner.

svTE välfärdsteori
svDF neoklassisk, nationalekonomisk teoribildning som bl.a. studerar hur individer värdesätter olika företeelser och hur man kan mäta detta

svTE växthuseffekten
svDF fenomenet att långvågig strålning hindras från att lämna en planets atmosfär på grund av så kallade växthusgaser
svAN I vardagstal brukar man med växthuseffekten avse den antropogena (av människan orsakade) växthuseffekten som orsakas av utsläpp av främst koldioxid genom förbränning av fossila bränslen. RF Wikipedia

svTE växthusgaser
svFK De växthusgaser som omfattas av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Den klimatpåverkan som en växthusgas har beror på gasens förmåga att absorbera värmestrålning, uppehållstid i atmosfären samt utsläppt mängd. När det gäller transporternas utsläpp av växthusgaser svarar koldioxidutsläppen för nästan hela den samlade inverkan på växthuseffekten (ca 95 procent).

svTE åtgärdsplanering
svDF den del av den nationella infrastrukturplaneringen som tar vid efter inriktningsplaneringen
svAN Åtgärdsplaneringen görs av trafikverken och länen.
